Jag hade tänkt skriva ett långt inlägg fullt med självömkan över hur jag känner mig ensam och hur jag tycker så mycket synd om mig själv idag. Men sen kom jag på att det inte är så snällt att låta er lida över min depression och att det är bättre att försöka sluta tycka synd om mig själv och njuta av min mysiga söndag i ensamhet.
Är det inte underligt hur jag förut trivdes så bra med att bara vara för mig själv. Jag tyckte det var hur skönt som helst att bara vara ensam hemma inte behöva vara social eller fundera på andra. Nog tyckte jag ju om sällskap då också men det var härligt att bara vara ensam också. Ibland tyckte jag det var alltför ansträngande att försöka vara social, det är säkert därför mina sociala kunskaper fortfarande skulle behöva lite träning.
Men på senaste tiden har det här ändrats. T.ex är det här är tredje söndagen i rad som jag är ensam här i min lilla lägenhet och önskar att någon skulle vara här och hålla mig sällskap. Att någon ville bjuda mig på filmkväll eller fråga ut mig på promenad, kanske gå på kaffe. Kanske det är det som jag skrev om i det föregående inlägget som gör att det känns så här. Ena stunden är man omringad av människor och är hur social som helst, sen vaknar man upp och önskar att man inte var ensam i lägenheten.
Men det är ju nog lite mitt eget fel också, jag kanske inte anstränger mig tillräckligt mycket, bara för att mina favorit personer inte råkar var i stan för tillfället så vågar jag inte sticka ut näsan genom dörren annat än för att gå på ensamma promenader med bara mina tankar och ipoden som sällskap. Inte vågar jag heller ta upp telefonen och fråga om någon vill hitta på nåt. Så här kommer alla timmar av att umgås med bara mig själv tillbaka för att spöka för mig.
Ojoj, jag som försökte undgå att vara allt för självömklig och så blev det ändå så här långt. Undrar hur långt det skulle ha blivit om jag skulle ha skrivit alt jag funderat på idag...
10 pistettä ja papukaijamerkki om du orkade läsa allt.
Ps. Jag har hittat den perfekta klassisk/jazz-piano/saxofon-chillmusiken på spotify.
1 kommentar:
Ojjojjojj, jag ska aldri lämna Åbo en söndag igen! En walking-date nu följande söndag??? ;)
Skicka en kommentar