Åååh när jag ska ha så svårt att bestämma mig för saker! Om det bara skulle vara stora beslut det gällde, men nej, också det allra minsta. Och för att göra det ännu svårare ska jag alltid fundera hur det påverkar andra och ifall ett annat alternativ skulle gagna fler personer.

Men nu tror jag att jag har bestämt mej, och jag är rätt så nöjd med mitt beslut.
Dessutom är jag trött på att vara snäll och duktig hela tiden!

(och den person som sa åt mej att sluta vara snäll kan ju inte bli ledsen över det här beslutet... eller?)

Klockan är 01.46 på natten, jag har stegring och sitter fortfarande på fb-chatten.
Smart jag vet, men vem vet om allt "viktigt" som man vill säga finns kvar imorgon?

Winter Wonderland

Vilket underbart väder det har varit idag! Snö på marken och på träden och solsken från en klarblå himmel så att det gnistrar som miljoner små kristaller överallt. Och just så kallt att kinderna blir lite röda och det sticker lite i näsan när man kommer in i värmen igen.
Önskar verkligen att det kunde vara så här åtminstone över julen. Men vi får väl se...

I nödfall kan man ju skriva in LET IT SNOW på Google och se vad som händer sen.

Baka, baka liten kaka

Har ni sett det här?

Förstår bara inte hur människor kan göra sånthär.

Nu ska jag fortsätta baka. Efter (Annas)pepparkakor och lussesnurror står fruktkaka på tur.

And my back is killing me :(

"Jullov"

Är hemhemma.

Kom igår på eftermiddagen efter tyska tenten och ett rätt så mysigt besök på Logomo.

Jag gick på konserten för att höra på Giv mig ej glans, men tyckte inte det var lika bra som det brukar vara, så jag blev lite besviken. Fortfarande kommer bara julstämningen i kortkorta stunder.

Idag har jag sovit, alldeles för länge.

Sen blev det julbaksplanering och inköpsrunda och nu har Annas bageri förvandlats till ett julbageri.

Pepparkaksdegen ska åka in i kylskåpet och jag funderar om jag ännu skulle hinna baka några saffranssnurror innan kvällens fest.

Och så måst man ju hitta nåt att ha på sej....

Morgon stund har guld i mund?

I går "morse" vaknade jag 5.30 och kunde inte riktigt somna om mer. Men tanke på att jag de två föregående nätterna inte ens hade kommit hem ännu den tiden kändes det lite extra fel. Och jag brukar ju inte ha något problem med att sova på morgonen, kanske det är en bieffekt av de senaste dagarnas händelser...
I morse steg jag nästan frivilligt upp redan före 7 för att i 10 minuter stå ute i regnet och blåsten för att se Ekenäs lucia. (Sedan gick jag hem och lade mej igen, och sov tills lunch...)
I morgon borde jag stiga upp tidigt för att öppna dörren för några byggkarlar, tror nån jag kommer att vakna då?

Men konserten gick helt bra igår. Det märktes att jag sjungit ca. 3 gånger längre än de flesta andra. Och så fick jag en beundrare bland första årets elever.... :p

Nu ska jag göra mej redo för att se på Lucia nr. 2 (och se om grabbarna gör lika fint jobb som vi gjorde förra året)

I don't wanna talk...
'cos it makes me feel bad.

Take a chance...

I think its a Abba day today.

Glad självständighetsdag

Jingle Wells

Ikväll var jag på Robert Wells och Sofia Källgrens konsert i bollhallen. Jag tycker det är så otroligt roligt att människor som uppträder runt om i världen, i Kina, Storbritannien, USA... som har medverkat i OS och uppträtt på Hotell Astarie kommer till lilla Ekenäs för att spela.

Så mycket julfilis fick jag nog fortfarande inte men en otrolig lördagsfilis fick jag i alla fall trots att det här veckoslutet inte har varit det bästa. Robert Wells vet nog hur man ställer till med show och får publiken med sig! Oavsett om han uppträder med symfoniorkester, rockband och en massa gästartister eller bara med tre andra personer. Och Sofia Källgren var inte så tokig hon heller.

Förutom några av de vanligaste julsångerna (i ett lite uppiffat arrangemang) och musik från en av de bästa julskivorna som finns (om man frågar mig) så spelades det också lite av den vanliga Wells/ Rhapsody in Rock musiken bl.a. Bumble Bee Boogie, som jag älskar. Och några av mina favorit sånger, t.ex. Time to say Goodbye, Skönheten och odjuret och The Prayer som Sofia sjöng så fint. De är just såna här sånger som jag önskar jag kunde få sjunga. Sofia har i övrigt också just en sådan röst som jag vill ha, hon kan sjunga både klassisk och modernare musik, och hon kan växla från en stil till en annan i en och samma sång.

Jag blir varje gång lika förundrad över att man kan vara så duktiga som musiker. Både Wells, som är helt övernaturligt bra, trummisen, basisten och Sofia Källgren.

När jag var yngre drömde jag om att få på scenen med Wells. Där stod jag vid pumpviken i Karis på Rhapsody in Rock konserterna och önskade att Wells skulle fråga om någon i publiken kunde sjunga eller spela fiol och att jag skulle kallas upp på scenen och få medverka i showen. Nu vet jag att det troligen aldrig kommer att hända och att jag antagligen bara skulle skämmas. Men ändå har jag väl aldrig slutat hoppas på att jag någon gång skulle få medverka på Wells konserter (nuförtiden skulle jag helst sjunga...) Och jag kan ju faktiskt hela julskivan utantill...

Jag måst bara konstatera att jag diggar Robert Wells något otroligt (fast jag vet att det är människor i mina föräldrars ålder som brukar höra till hans målgrupp)

Uff

Kunde inte sova inatt. Mår illa. Har ont, värktabletterna är såklart där de behövs minst just nu - som vanligt.
Inte en bra dag idag. Har inte ens fått den där ena avgiften betald som borde ha betalats igår.
Suck...

När blev det vinter?

Nu menar jag då inte snö och kyla, för det har jag då inte sett skymten av, men om en halv timme ska det enligt min kalender vara december. Jag tycker det var alldeles just som det var september och jag alldeles just hade kommit tillbaka till favoritstudiestaden. Jag skulle ju hinna med så mycket, hade så mycket planer. Och nu är det bara 25 minuter kvar till årets sista månad. Vart tog hösten vägen? Okej jag har ju hunnit med en hel del, massor egentligen. Så mycket att jag inte har hunnit tänka efter heller.
Och jag har sjungit julsånger i flera månader, jag har varit på Åland och förra fredagen var det både adventskonsert och "glöggrunda". Jag har två gånger fått sjunga Hosianna för en fullsatt (stående) kyrka Jag har ätit risgrynsgröt och potatislåda, druckit glögg och mumsat i mej kilovis med "Mina" pepparkakor. Jag har till och med varit på julmarknad. Ändå har jag på något sätt missat att det är vinter.
Kanske det är snön som fattas.

Nu har jag i alla fall grävt fram adventsljusstaken. Och konstaterat att jag nästan har hunnit göra allting som jag borde ha gjort. Så nu ska jag bara lägga mig i soffan under det mjuka duntäcket och se på något tv-program. Trots att jag vet att jag har tidig föreläsning i morgon. Men jag får väl ändå njuta av att inte var stressad?

Känslan av att vänta på ett meddelande som aldrig kommer.

Och om det mot förmodan skulle komma någon gång så är det säker inte alls vad man har förväntat sig att det skulle vara.

Update

Har inte haft tid att skriva nåt på över en vecka, sorry.

Jag fick mitt märke! Eller, jag borde ha fått det igår på julfesten, men jag var inte där. (Men jag sitter ju i styrelsen så jag kan dela ut det åt mig själv...)

Jag var till Åland med körerna förra helgen. Det var "huisit roligt och ganska crazyt". Alltför få timmar söm har en tendens att göra det så. Speciellt sitzen (som jag fick veta att jag skulle leda först på vägen dit) var lite kaotisk, och spännande med tanke på mitt bordsällskap.

Även det här veckoslutet har temat för lite sömn. I fredags var det den första adventskonserten, det gick riktigt bra, förutom att en svimmade rakt framför mig och jag höll på att strypa henne när jag skulle rädda henne från att falla rak lång. Det är så häftigt att avsluta hela konserten med att hela den fullsatta kyrkan sjunger Hosianna!

Sen blev det förfest till den obefintliga glöggrundan, och jag som inte skulle fara ut på krog hamnade där ändå, tillsammans med bl.a. ett antal ingåbor... Och efter hela tre timmars sömn steg man upp och hoppade på tåget för att förbereda 50-års kalas för mamma.

Rekommenderar lite längre sömn för sånt.

Nu ska jag ta mej en sväng till engelsk julmarknad innan det är dags att baka inför kalas vol2.

Glad lillajul!

Märkesuppsjungning

Ska bege mig iväg på märkesuppsjungning för stora floramärket. Som M sa igår så håller jag på o bli gammal...
Ironiskt att jag igår höll en lång diskussion med min sånglärare om att jag inte tycker om att allting ska vara så examens baserat och att man hela tiden ska sträva till att betygsätta allting. Och nu ska jag frivilligt sjunga upp för märket...
Eller ja, egentligen är det ju inte så frivilligt. Jag har egentligen inte så stor behov av att ha det där märket, och hade egentligen inte tänkt sjunga upp för det (iaf. inte ännu) men när nu Hanna fråga ifall jag kunde komma med.
Fast jag kan ju inte sångerna :( o ja ska dessutom kunna dem utantill!

Jahas

Jag fick ett mail av Harry (rektorn för musikskolan). Det stod ungefär att han anser att jag borde sluta ta lektioner för dem och kanske söka mig till någon annan musikskola istället. Nu tycker jag ännu mindre om honom än förut, förr var jag bara irriterad på hans hemska andedräkt och hans smörighet (som tydligen var fejkad, eller så har han bytt åsikt) .
Efter +/- 16 år då jag har sprungit på instrument/sånglektioner, tråkiga teoritimmar, körövningar, konserter och examens så duger jag tydligen inte mer. Och inte pengarna som jag har satt ner den här skolan heller tydligen (och det är en hel del...).
Tack sa man!

Jag har ju länge funderat på att jag sku sluta, men nu känns det nästan som om jag borde fortsätta bara för att jävlas....

Skönt!

Det är så skönt att ha betat igenom den där högen av skolarbeten som har jagat mig i evigheter (känns det som). Fast det tog också hela veckoslutet.
Så nu ska jag riktigt njuta av en ledig söndag kväll tills nästa vecka med nya uppgifter kommer emot.

Synd bara att jag igen märkte att jag gjort ett stort fel i min stickning och antagligen måste sprätta upp den för andra gången. Sår går det när man inte läser instruktionerna ordentligt...

Den här veckan har jag bara varit hemma för att sova eller byta grejs.

Jag räknade ut att den längsta stunden jag varit hemma i ett sträck (i vaket tillstånd) var hela två timmar lång.

Men nu har jag varit hemhemma i ett dygn och bara stuckit ut näsan för att jaga reda på mofa. Jag har fått över hälften av alla uppgifter gjorda så nu är det bara 3 och en halv kvar.

Så tycker jag att jag har gjort mig förtjänt av att njuta av en ledig kväll ensam i det stora huset.

Fast typsikt nog så har nån fiffikus gjort så man bara kan se på "Så mycket bättre" i Sverige numera, jag som har längtat efter att se det hela veckan. Blä :( Tur att det kommer Diggiloo ikväll!

Ajjo, jag blev omvald. Och fick höra en hel del fina ord

Idag skulle jag vara duktig.
Jag hade 3 (4) skolprojekt som jag skulle klara av.
Och fast jag satt i skolan och arbetade längre än jag hade planerat och hjärnan känns överarbetad så har jag bara fått en sak gjord. Det bådar inte gott för morgondagen som redan kommer att bli tung. Suck.


Nåja, nu ska jag fara och sjunga lite. Sen är det Florashöstmöte, lite spännande ändå fast mina utsikter är ganska klara. Jag har egentligen inte tänkt på hur det blir ifall jag inte blir omvald, jag trodde att jag inte hade så stor skillnad. Men jag har ju ändå trivts riktigt bra, och så tycker jag ju inte om förändringar. Ändå skulle jag inte orka hålla nåt "försvarstal".
Jag hoppas det kommer att bli en lika fantastisk styrelse som i år, och lika trevliga funktionärer. Jag är rätt så säker på hur jag kommer att rösta i varje fall.
Men sen ska vi också rösta om nästa års turné. Det ska bli spännande!

Så mycket bättre

Trots att det ibland är roligt att sticka ut, så måste jag följa med strömmen i det här fallet. Jag vet att det har talats en hel massa om programmet Så mycket bättre, men det är ju så bra! Jag såg bara snuttar av förra säsongen, men den här gången ska jag försöka följa med.

Och jag tycker så mycket om Tomas Ledin, hans musik gör mig alltid på gott humör och får mig att tänka på sommaren.

Och (som alla andra) tycker jag att Mikael Wiehe är så söt, hans leende är ju bara så gulligt. Och det påminner mig om en (ungefär 3 gånger yngre) person som jag träffade för några veckor sedan, eller kanske det är mustaschen?

Först önskar jag att jag också fick vara där, för de verkar ha så roligt och de talar om det som en av de bästa veckorna i deras liv, men sen kommer jag på att jag ju har precis så där roligt nästan hela tiden.

Klirr klirr

Antingen har min lägenhet förvandlats till en båt, eller så har mitt kylskåp fått fnatt.

Ni är det bästa jag har

Det här blir kanske ett kliché fyllt inlägg, men jag menar verkligen vad jag skriver. Och det är något jag borde säga oftare.

Jag är väldigt lyckligt lottad för att jag har så många fina vänner som jag har! Och jag är otroligt glad för att jag har lärt känna er alla!
Tyvärr är det en del som jag inte hör av så mycket som jag skulle vilja, vilket mest beror på att jag är så otroligt dålig på att hålla kontakt med människor, men jag är glad för varje gång vi hörs eller ses.
Jag är så otroligt lycklig för att ni finns här! För att ni orkar med mig när jag är stressad eller gnällig. Jag älskar att ni kan få mig att skratta. Jag älskar att ni är kan lugna ner mig genom att gå på en kaffe, eller bara sitta i min soffa. Jag älskar att ni gör min dag bättre genom ett samtal på FB, eller bara ett lugnande ord en tisdagskväll. Och jag vet inte hur jag skulle klara mig om ni inte fanns här och kunde ge mig förnuftiga råd då jag har tänkt för mycket, eller inte tänkt alls.
Jag är glad för att ni tvingar mig att göra saker jag egentligen inte vågar. Och jag älskar att ni inte överger mig när jag gör bort mig på dansgolvet.
Jag är väldigt glad för alla spontana filmkvällar, massagestunder, roadtrippar, skratt, skvaller och fester.
Jag älskar er för att ni är de ni är!

Jag önskar att ni kunde sitta här med mig i min lilla lägenhet, jag skulle bjuda på äppelpaj!

Tack ska ni ha! Många kramar <3

Ps. Min tekopp hade idag ett stort smiley i botten, det borde väl båda gott för den här veckan.

Jag är en elak person.
Man får inte göra det jag just gjorde.
Och nu vet jag inte hur jag ska göra det "bra" igen.
Jag tror inte att det går.

Vänner är bäst!

Igår var inte kanske riktigt min dag.
När jag satt på tåget skickade min sånglärare att lektionen måste flyttas till 5 timmar senare.
Så vad hade hon tänkt att jag skulle göra i Karis i 5 timmar?
Tur så var två fina ingåbor med på samma tåg och bestämde sig för att ta hand om mig.
Först bar det av till Täkter för att hälsa på två underbart gulliga kattungar.
Sedan fick jag åter besöka den fina gården där jag var på veckoslutet. Där satt vi sedan i några timmar och stickade, skvallrade och såg på Baywatch. Dessutom blev jag bjuden på en mumsig kycklingsås innan jag fick skjuts tillbaka till Karis.
Men efter sånglektionen märkte jag att det förståss inte går några tåg tillbaka till Åbo den tiden på kvällen mera. Och för att komma till Ekenäs sku jag också måsta vänta en och en halv timme på tågstationen tills pappa kunde hämta mig. Så det fick bli bussen fast jag hatar att åka buss. Efter 2 timmars bussresa och 6 timmar senare än planerat var jag äntligen hemma igen.
Tur så har man trevliga vänner som tar hand om en för annars kunde det ha blivit en väldigt jobbig dag!

Nu måst jag springa på kaffe, skulle inte alls orka...

Veckoslutet

Egentligen borde jag studera, men eftersom jag bara har en timme på mig tills jag ska springa iväg igen så är det väl ingen vits att börja... eller?

Jag tänkte jag skulle berätta lite om veckoslutet som gick.
På lördagen var det fest ute på landet i Ingå. En helt fantastisk fest! Temat var 50-tal och det var som gjort för mej. Jag älskar musiken och jag älskar klädstilen, alla var jättefina (och killarna snygga; spända jeans, vit t-skjorta, läderjacka och bakåtsklickat hår. Fast jag ju egentligen inte är så förtjust i läderjackor eller bakåtslickat hår, men i vissa fall är det bara så rätt...) Och som jag konstaterade var jag ju egentligen inte ens utklädd, allt jag hade på mig brukar jag ju använda till vardags också (kanske jag borde ha satsat mer)
Festen hölls i en ladugård och det var hur fint som helst! Maten var god, programmet var bra trots att jag försträckte ryggen i limbon och människorna var trevliga. Senare på kvällen blev det live musik och dans hela natten lång. Och alla kunde dansa, så nu vet jag att alla dansande killar gömmer sig i Ingå. Någon gång på morgonkvisten bestämde jag mig för att det var dags att krypa ner i den mysiga källaren i den röda stugan för att nästa dag vakna upp till den underbara synen av dimma över åkrarna. Jag älskar dimmiga åkrar! Och färskpressad apelsinjuice.
Sen blev det tyvärr dags att lämna den underbara synen och istället åka ut till sommarstugan för att plocka svamp och äta glass med hjortronsylt. Inte dåligt det heller, speciellt när man har sällskap av världens bästa moster.
Men på hemvägen bestämde båten sig för att den inte ville ge någon gas, så vi fick puttra framåt på trollningsfart (det skulle ha gått snabbare att ro) så hemvägen som vanligtvis tar 15-20 minuter tog nu lite på 2 timmar. Tur att man hade klätt sig varmt och känner till vägen så att man hittar även fast det är mörkt... Och höstkvällar i skärgården är det ju inte heller något fel på.
Så i det stora hela va det ett riktigt fint veckoslut.

Hallå - Jag kan inte ens välja mellan två alternativ, hur i hela **** ska jag kunna välja bland 5 (dvs. 6-7)???
Ibland undrar jag om det är någon som spelar mig ett spratt.

J**la snoozeknapp

Hela veckan har jag försökt stiga upp tidigt för att hinna göra undan en del av projekten innan halva dagen har gått.
Men när man vet att man inte har några föreläsningar, möten eller liknande före tidigast kl. 12 så är det ju så lätt att trycka på Snooze knappen. De senaste dagarna har jag sovit åtminstone 1 timme extra (igår till och med två timmar) och sen är alla planer förstörda. Och det är ju inte som om jag sku gå och lägga mig alltför sent heller. Igår firade jag för en gångskull det faktum att jag var hemma före kl.22 på en tisdag, med att ta det lugnt och se på två avsnitt av Ally McBeal. Jag var helt säker på att jag skulle klara av att stiga upp kl.8 imorse, jag hade till och med placerat telefonen på andra sidan rummet så att det skulle vara svårare att stänga av den. Men tror ni inte att jag lyckades försova mig ändå.

Men imorgon har jag föreläsning kl.9, kanske jag kommer upp i tid då.

Trevligt och lite mindre trevligt

Trevligt med film/massage/skvallerkväll med trevliga flickor på måndag.
Inte lika trevligt med sömnbrist och en lägenhet i kaos.
Trevligt med god mat och skvallerkväll med några andra flickor ikväll.
Inte lika trevligt med en veckas rygg- och huvudvärk.
Trevligt att ha fått sova gott några nätter.
Inte lika trevligt att jag missade dagens deadline.
Trevligt med resa till söderland imorgon.
Inte lika trevligt att måsta stiga upp kl.6 imorgon.

Trevligt att det snart är veckoslut (och fest).
Inte lika trevligt med ett berg av skolarbeten.

Jag ser framemot ett trevligt slut på veckan med trevligt väder och trevliga människor.

Mitt förnuft säger att jag borde studera flitigt, läsa , skriva essäer och göra allt det där som fortfarande är ogjort.
Mitt hjärta säger att jag borde gå ut och gå i det fina vädret när solen en gång lyser (fast nu kom det ett stor moln så vi kanske struntar i det) se på den där första säsongen av Ally McBeal som jag köpte på marknaden och som fortfarande står i bokhyllan inpaketerad i sitt plast. Och sedan gå och lägga mig igen.
Min kropp säger att jag borde sova.

Men jag har ju haft en del svårigheter med att skilja på dessa tre och förstå vad de säger mig den senaste tiden, eller ja egentligen alltid, så hur ska jag veta vad jag ska göra nu?

Största delen av den här dagen har gått åt till att försöka koncentrera mig på den där förbaskade artikeln men nu är den äntligen iväg skickad! Bara fyra och en halv timme efter deadline.
Tur så har jag haft sällskap av dagens bästa vän, den stora ljuvliga rosa tekoppen.
När jag hade druckit upp teét fanns det ett teblad på botten, formad som ett hjärta.
Vad betyder det?
Att jag ska lyssna på mitt hjärta och se på Ally, att jag ska lyssna på mitt hjärta i ett annat avseende? (inte så lätt när man inte förstår vad hjärtat vill) kanske det står för kärlek?


FYI: jag kom hem kl. 6 imorse efter en väldigt tung dag/natt. Så det kanske inte är så underligt om man inte förstår nånting av vad jag just skrivit. Tack ock förlåt

Gaah

Den här veckan har gått så otroligt snabbt! Jag har inte hunnit göra nära på allt jag borde, är fruktansvärt efter med skolarbetet och skjuter upp allting som inte har absolut deadline samma dag. Och lägenheten är en avstjälpningsplats. Och disken har stått i en vecka.
Jag hatar det. Jag vill ha ordning och reda, jag vill sköta alla mina uppgifter och jag tycker inte om att glömma saker. Och när man sen kommer ihåg vad man sku göra så får man bara panik.

Men inatt har jag sovit länge (lite för länge) vaknat med sjuk hals och druckit en stor kopp te. Suttit framför datorn och försökt göra några "smarta" inlägg till nätkursen. Gjort en omelett på TVÅ ägg och resterna av gårdagens tonfisksås och har ännu två timmar på mig tills jag ska springa iväg för att förbereda kvällens hulabaloo. Kanske jag skulle hinna läsa den där förbaskade artikeln...?

Äntligen!

Nej jag längtar faktiskt inte till vintern, särskilt inte en så fantastiskt vacker dag som den här. Men jag måste säga att det ska bli fantastiskt roligt att börja sjunga adventsrepertoar idag. Kanske speciellt på grund av den senaste tidens slipande på skivrepertoaren (som jag nog också gillade). Men det ska bli otroligt roligt att sjunga nåt nytt. Och att träffa alla nya floror.

Here we go!

Chess (som tydligen gillar mina rosa gummistövlar) skickade vidare denna bloggaward. Så det är väl bara att sätta igång.

1. Varför började du blogga?
Inspirationen till att börja blogga kom nog från min vän Kirre. Och så tänkte jag väl att det skulle vara bra att ha något att öva skriva på så att det skulle gå lättare att skriva kanden sen. Det har ju inte riktigt gått så bra (men vem vet hur de skulle ha gått om jag inte började blogga)... Och för att mina vänner, som jag tyvärr inte träffar så mycket som jag skulle vilja, ska kunna ha lite koll på vad som händer i mitt liv. Jag vet inte heller hur bra det går, det kan ju gå ganska långa perioder då jag inte skriver nåt alls eller i alla fall inget viktigt. En stor del av det jag skriver är nog också bara för att jag tycker att det är roligt att skriva.

2. Vilka bloggar följer du?
Före jag själv började blogga läste jag inte så många bloggar, men nu för tiden blir det nog en hel del. Främst förstås de bloggar som jag har länkade här till höger, de läser jag så fort jag ser att de har uppdaterat. Samma sak med Karkki och Linn. Sen är det ganska många bloggar som jag går in på nu och då. Tyvärr har jag inte så mycket tid att läsa bloggar och hinner inte följa med alla som jag vill läsa. Mest läser jag bloggar av personer jag själv känner eller som ger mig inspiration. Mat- och bakbloggar är också kul.

3. Favoritfärger?
När jag var liten älskade jag blått, och det gör jag nog fortfarande också, speciellt en djup midnattsblå eller det som jag kallar "greklands blå". Och alla som känner mig vet säkert att jag gillar rosa :) Lila (speciellt mörklila) är också väldigt fint och samma sak med rött.
De flesta färger är ju nog fina, lite beroende på sammanhang. Men jag har lite svårt med senapsgult och vissa nyanser av grönt. Urtvättad "80-tals brun" hör inte heller till mina favoriter.

4. Favoritfilm?
Lika som Chess älskar jag romantiska komedier. Men jag hatar skräckfilmer (iaf de flesta). Disneyfilmer är också bra, fast jag tyvärr inte har sett så många.
Vissa action-filmer kan också vara bra, och eftersom jag är uppvuxen i den familjen som jag är så ser jag på både Bond och Star Wars.
Men till mina absoluta favoriter hör nog PS. I love you, Dirty dancing och min favoritmusikal Grease.


5. Vilket land/vilka länder drömmer du om att besöka och varför?
Jag vill absolut åka till Irland! Och Storbritannien hör lite till samma dröm. Jag vill inte bara se storstäder utan också åka ut till landsbyggden. Jag tycker naturen där verkar så underbar. Och människorna och kulturen.
Sen har jag alltid velat fara till USA.
Och så skulle jag vilja åka till Frankrike, Grekland, Malta och Italien (igen). Norge och Island vill jag också åka till på nytt. Och Australien och Nya Zeeland skulle också vara häftigt.
Egentligen är det väl enklast att berätta vart jag inte vill åka (iaf inte lika mycket) Jag känner att jag har blivit lite mättad av längtan att åka till Asien just nu. Och sydamerika känner jag inte heller någon större längtan till just nu, med undantag av Karibien.

Så att sånt.

Nu skickar jag vidare till
Kirre: som är skyldig till mitt bloggande.
Linda: så att hon har nåt att göra :) och som jag tyvärr ser alltför sällan
Jenni: som tydligen har bloggtorka.

Söndag

Jag har spenderat helgen med att spela in lite mer sånger till cd-skivan. Och nu är jag ganska mör och slut i både kroppen och knoppen.
Så nu tänker jag slänga mig ner i soffan och se på en tv serie eller två. Och kanske mumsa i mig lite marknadskringla och en kyss.
Under tiden kan ni se hur det såg ut för en vecka sedan. Min favorit del börjar vid ca. 10 min
Jag och Kirre står precis på andra sidan ån...

Åbodagen

I motsatts till resten av veckan var gårdagen solig och varm, nästan som om sommaren var tillbaka.
Det råkade dessutom vara Åbodagen och dessutom den första Åbodagen då jag faktiskt var i Åbo.
Dessutom invigdes den nya kvarnbron så det var en hel del program längsmed åstränderna. Jag vet inte hur mycket jag gick igår men det blev nog några kilometer av och an mellan mitt och bron/ Kirre.
Och dagen avslutades helt perfekt med plättstekning hos Kirre innan fyrverkerierna nere vid bron. Dom var helt fantastiska! Jag förstår fortfarande inte hur man lyckas få raketerna att smälla i takt med musiken.

Synd att min kamera har gått sönder så att jag inte kunde ta några bilder.
Den sku också behövas i morgon när min kollega kommer till Akademin.

God morgon!

Okej jag vaknade runt 11. Jag har ont i benen och ryggen värker, halaren ligger i en hög på golvet och min röst är borta.
Det betyder väl att jag hade roligt igår :)

Fast jag har lite dåligt samvete för att jag är ett dåligt förkläde och för att jag tydligen är ganska bra på att dissa...
Och så kan jag konstatera att fisu-shot nog inte är nåt för mej.


Och att jag tydligen har lovat fara på kaffe på söndan - jag som inte ens dricker kaffe!

I made it!

Jag har en otrolig tur när det gäller regnet idag! Som alla tidigare gånger idag så håller det upp just då jag ska gå ut. Kanske det beror på att jag klätt på mig regnkläder från topp till tå, så att jag såg ut som ett glatt dagisbarn.
Nåja nu är gröten inhandlad så nu ska här kokas vispgröt av lingonen som plockades på veckoslutet (då när jag egentligen borde ha varit här i stan på tupare...)

På tal om blåbär: igår när jag kom från tåget såg jag en häst gå gå över gatan vid tavastgatans korsning! Ingen ridande polis eller liknande (det har jag sett två gånger under mina år i den här staden) utan en man som ledde en finnhäst (tror jag-jag var lite för långt bort) i grimma, ingen annan utrustning. När de kommit över gatan fortsatte de upp över gräsmattorna bakom mig, men när jag hunnit fram var de försvunna. Det ända som fanns kvar var några stora hovavtryck på grusgången. Jag undrar vad som var på gång, man brukar väl inte vara ute och gå med sin häst mitt i stan, eller är det något som jag har missat?

Jag ska bara...

Jag skulle gå till butiken efter att jag kom hem från skolan, men bestämde att göra tyska läxorna först, medan jag ännu hade lite energi.
Det började regna, men det störde inte - jag har ju mina rosa gummistövlar - och jag skulle bara kolla mailen först.
Det fortsatte regna men jag skulle ju bara läsa några bloggar innan jag går ut.

Nu vräker det ner vatten och det finns inte en chans att jag håller mig torr, hur mycket regnkläder jag än har. Och hur skall jag få hem grötflingorna utan att allting blir en kletig smörja?

Men efter att jag kommit in igen får det gärna regna, då kan jag med (nästan) gott samvete krypa ner i soffan med en kopp te och en bok, och kanske en tv-serie eller två.

The First

Idag var det en "första-gången-dag"

• Första gången den här veckan som jag steg upp kl. 8 istället för att ligga och dra mig lite till.
• Första föreläsningen för i år.
• Första tyska lektionen (inte i mitt liv, men på universitetet)
• Första gången jag sjöng på inskriptionen.
• Första gången jag var på danslektion i Åbo.
• Första läxan gjord!
  

Tyskan gick riktigt bra, men det tycker man ju att det borde göra också eftersom jag ju egentligen har läst ganska mycket tyska, men det var ändå lite som jag hade glömt och jag tror att det kommer att bli rätt så svårt lite längre fram. I alla fall grammatiken.
Dansen var kul, men det kändes lite som om de andra skulle vara bättre (men så tycker jag alltid så det är ju inte något nytt) det blir nog bra det här.

Nu ska jag njuta av höstens första onsdagskväll i Åbo, och jag tänker inte gå till Klubben!

Tjoho!

Jag har varit så duktig idag! Jag är riktigt stolt över mej själv över att jag har klarat första studiedagen och följt min plan (nästan iaf.)
Okej, jag började med att försova mig, och jag skrev kanske inte riktigt lika länge på kandin som jag hade tänkt. Men jag har ändå fått ihop mina 5 första sidor och dessutom talat om min dåliga studieplan med min handledare.
Och jag har avklarat över hälften av punkterna på min To Do-lista! Däribland skickat in min flyttanmälan, anmält mig till kurser jag inte vill gå och städat klädskåpet (t.o.m färgsortera kläderna, som om det sku hållas så...)

Fast jag har redan konstaterat att morgondagens plan inte kommer att hålla... Istället kommer största delen av dagen att handla om Flora, möten, uppstädning efter veckoslutets fest och påfyllning av det tomma (sprit-)förrådet.
Antar att jag får lov att klämma in lite extra skrivande på torsdag eller fredag.

Ps. Jag tror jag måste tvinga mig ut på en liten promenad, fast jag egentligen inte sku orka, men vem vet hur många sådana här dagar som kommer...

Mommovarning

Gårdagen var kul!

Maten god men dyr, och att vänta en timme känns lite väl länge.
Operan var bra tyckte jag, det var förvånansvärt svårt att känna igen folk.
Efterfesten var också skoj!

Men idag känns det tungt....
Trots att jag bara sovit i 5 timmar vaknade jag av mig själv och känner mig inte alltför trött, men kroppen är slö och huvudet tungt. Jag är trött på den här snuvan nu!

Och jag har himo på att gå ut på skogspromenad och att plocka lingon. Jag vet inte varifrån den här längtan kom, men jag önskar jag skulle vara ute på sommarstugan idag. Speciellt när det är en så vacker dag som den här (då borde jag kanske inte sitta inne i den här lägenheten hela dagen...)
Eller att plocka äpplen och koka äppelsylt, eller göra äppel-risgrynsgröt *omnomnom* Glömde att ta med äpplena och sylten som jag kokade på fredagen :(
Och vispgröt! Nammm!
Nej nu måst jag nog sluta dagdrömma, jag låter ju som en mommo med mindre...

Kärlek

Jag tror jag blivit förälskad!

I vaxet som frissan lade i mitt hår.
Det doftar rosor,
sådana där rosa just utslagna sommarrosor <3

Så här sitter jag nu och lyssnar på regnet, dricker te och försöker dofta på mitt hår.
(ja och youtubar mina sånglektions-läxor, för inte en chans att jag skulle plinka det här på piano!
och jag hoppas att jag inte låter så där...)

Happy Birthday

Det är tydligen inte varje dag som man fyller 22 den 22:a. Nån sa att det bara händer en gång i livet...

Om man ska tro en väldigt söt och snäll figur så är 22 en lyckonummer, det borde ju båda gott för det kommande året :) Hoppas hon har rätt!

Tack för alla gratulationer, och om ni är sugna på kaka så är det bara att ringa på.

Gratulationer till lillebror...

... som igår fick veta att han har fått en studieplats. Och dessutom i en av de bästa studiestäderna som finns. (I vilken jag dessutom råkar befinna mig för tillfället)

Men det här kommer förståss att betyda att min egen lägenhet kommer att ockuperas för en obestämd tid framöver.

Nåja, inte ska jag ju vara där så mycket jag heller ;) eller hur det nu var...

Ledig...

Hör gärna av er ifall ni vill hitta på nåt. Eller om ni vill komma med till Åland...

En stukad fot

Jag har stukat foten.
Inte så najs, men tur att det inte var något värre.
Man märker hur mycket man egentligen rör på sig (och vill röra på sig) först då när man borde vara stilla... Vanligtvis längtar man ju till att kunna ligga framför TV:n en hel dag, men inte nu.

Och nu blir det en del att gå de närmaste dagarna också.
Imorgon ett besök till den smaragdskimrande staden Oz för att se på Marika och på torsdag möhippa.
Ska bli skoj!

Sen ska jag i något skede försöka få in lite bilder hit emellanåt.

Härligt!

Jag har haft ett ljuvligt, varmt och soligt veckoslut!
Några trevliga åboflickor kom på besök och jag fick turista lite i min hemstad innan vi åkte ut till ön och njöt. Helgen innehöll bl.a. goda skratt, god mat (& god dricka), midnattsbastu med tillhörande midnattssim, långa morgnar, morgonmål på terassen, en båttur, god skärgårdslunch, jordgubbstårta under äppelträden och en svidande solbränna.
Nu börjar en ny vecka på Wegelius och jag har släpat mig till Karis en timme för tidigt. Ikväll skall ensemblen sjunga på konsert och jag ska försöka att inte misslyckas med solot.

Ha de gött!

Trött

Jag förstår inte hur jag kan vara så här trött.
Jag har sovit nästan 11 timmar i natt och ändå är jag helt slut och jag gjorde ju nästan ingenting igår heller. Nu skulle jag bra kunna krypa ner och sova några timmar till. Men det går inte, jag ska på jobb om en timme, sen kanske...?
Man borde ju inte sova bort hela sommaren, speciellt nu när det är sol så borde man ju vara ute och njuta.
Men... Zzzzz Zzzzzz Zzzzz....

Glad Midsommar!

Glad midsommar till er alla!


Snart stuvar jag in min jordgubbstårta i bilen och styr kosan mot Predium.
Det blir ett enda pendlande av och ann den här midsommaren, men det blir nog bra!


Om det är fint väder på söndagen kanske man sku fara och simma, vem är med?

Älskar stormen! <3

Passar mitt humör perfekt.

Och priset för sämsta kondisen går till....

På väg hem från jobbet har jag bestämt mig; så här kan vi inte ha det, jag ska ta en länk runt högholmen på kvällen.
När jag kommer hem märker jag att mina lenkki-tossor är försvunna. De finns inte någonstans, jag kryper omkring på alla fyra på det skitiga golvet och söker, jag går in på den ruskiga vinden för att leta. De finns ingenstans!
Okej, jag har ju inte använt dem på ett år så det är kanske inte så underligt att de inte står längst upp på skohyllan, men jag vet ju att jag såg dem för bara några dagar sedan. De gav mig dåligt samvete.
Nå, tänker jag, inte är det ju så farligt. Inte orkar jag ändå vara hurtig. Men jag behöver dem ju nästa onsdag på Kanontian (som btw är månadens största skämt!)
Jag ger upp letandet och konstaterar att jag ändå är alltför trött. Jag har nästan slocknat i en hög på golvet när jag inser att jag inte orkar vara hemma mer och bestämmer mig för att jag nog ändå borde ta en promenad.
Så jag rycker mig själv i kragen, letar fram mina gamla sönderslitna dojjor (inte lenkki-tossor), konstaterar att Mp3:an är död, gräver fram den skramlande cykeln och ber en liten bön om att ingen jag känner ska se mig.
Redan halvvägs är jag andfådd, men skyller det på min rotiga cykel och trampar flåsande vidare.
Så kommer jag fram till Högholmen utan att ha stött på någon bekant (vad jag vet i alla fall, men man kan ju inte vara alltför säker, jag hade ju inte glasögonen på), väl framme intalar jag mig själv att jag nog sakta kan länka runt min vanliga runda.
Så fel man kan ha, halvvägs runt ön och jag är totalt slut. Mina flåsningar hörs säkert på en kilometers avstånd och jag har så ont i sidan att jag inte kan stå rak. Så jag måst släpa mig fram till min favorit plats och sätta mig för att vila i 10 minuter innan jag orkar tänka på att ta mig vidare.
Jag är förbannad på mig själv och tror inte det kan bli värre när jag lyckas tappa bort mig! På Högholmen! Där jag har gått/sprungit så många gånger! Nu lyckas jag ta fel stig och hamna på ett totalt annat ställe än vart jag var påväg.
Frustrerad och riktigt rejält förbannad flåsar jag tillbaka till vraket som jag kallar min cykel och börjar mödosamt trampa hemåt.


Jag önskar att det inte vore så, och det är väldigt pinsamt att erkänna det, men allt jag just skrev är sant, utan att överdriva det minsta.

Voj jestas vad tiden går fort. Jag visste ju att det var en tid sedan jag skrev förra inlägget men att det var så här länge hade jag nog inte riktigt koll på... senaste inlägget skrevs 9 juni.
Sen dess har det ju varit Ta i Ton som var riktigt roligt. Och sitzen för 100-pers med både Åbo och Hesa körfolk, som gick ganska bra med tanke på omständigheterna.

Och så har jag fått spendera lite kvalitetstid med flickorna, mer skulle förståss inte skada och vissa har jag sett alltför lite, men det ska jag nog försöka ändra på.
Sena kvällar med chokladkaka och skvaller kan man väl inte få för mycket av?

Ja och sen var det bröllopet i helgen! Fantastiskt! Ska skriva mer om det någon annan gång, nu är jag för trött...

Och varifrån kom denna huvudvärk? Jag som nästan aldrig har huvudvärk, nu är det tredje gången på en vecka!

Usch

Jag har äntligen beställt tid till studenthälsan!
Trots att ingen ringde och påminde mig... :)
Jag borde nog få en medalj eller ett diplom. Eller kanske det är bäst att vänta tills jag har varit dit och fått veta vad jag lider av... (om jag inte svimmar bara av tanken på att måsta gå in i ett sjukhus först)

Och så borde jag kanske beställa tid till tandläkaren också :/

Härligt!

Åh vad roligt det var att träffa flickorna på lördagen!
Det kändes som evigheter sen sist (vilket det också var) men samtidigt var det som det alltid är när vi alla har möjlighet att ses. Tyvärr alltför sällan, men jag hoppas vi hinner träffas många gånger ännu i sommar.
Och jag hade så fantastiskt skoj! Fick träffa skåningarna, sitta och skratta i en somrig trädgård och gå ut och dansa (det var också alltför länge sen sist). Och förlåt att jag försvann där ett tag...

Lite samma känsla hade jag idag när jag kom tillbaka till Åbo och fick träffa några av flickorna (och pojkarna) härifrån. Det kändes som evigheter sen jag senast satt och flummade med dem eller stöka omkring i kansliet. Trots att det bara är lite på en vecka sen sist. Det kommer säkert att bli en riktigt rolig men intensiv vecka.

Njut av solen och värmen!

Några skruvar lösa?

Ibland undrar man om man har alla indianer i kanoten...

Som t.ex. när man spenderar sin lediga söndag med att sitta 5 timmar på sin före detta arbetsplats för att hålla sin trötta vän sällskap. Speciellt när de tre sista timmarna spenderades i samma rum som jappen som frågade mej på dejt igårkväll... och som jag hade tänkt undvika...

Fint går det.

Ryssland och NSSS 2011

Så nu när jag ändå är igång så kan jag väl fortsätta med att lägga upp några bilder från resan till St. Petersburg och Linköping, för ca. 1 månad sen (!)

Vi satte oss på Allegro och tuffade mot Ryssland.
Alla stationer vi stannade vid var bara för "att plocka på nya resenärer".
Förutom vid den sista före gränsen där man fick stiga av " med myndigheternas tillstånd".
Sen stod vi plötsligt på finska stationen.
Ryssland var iskallt och blåsigt.
Så blev det sightseeing, t.ex. till Blodskyrkan.
Bronsryttaren
Vinterpalatset och Eremitaget,
(så stort att man inte fick hela på bild hur långt bort man än stod)
Och minst lika maffigt innanför. Trots att vi gick en 2 timmars guidad rundtur såg vi bara en bråkdel av alla rum och konstverk.
Nya Klubben?

Sen bar det av från kalla Ryssland till ett försommrigt Sverige, en hel dag på resande fot...
Här började minneskortet bli fullt, så tyvärr har jag inte så många bilder från NSSS, som tur är(?) finns det många bilder på FB och här.
Våra söta och underbara reseledare
är förståss värda en serenad!
Påväg till dejten med vår fästman.
Och som avslutning lite underbara män i frack!

Äntligen sommalov!

Nu har jag äntligen fått sommarlov, och har hoppeligen lite tid att ta det lugnt och vila.
Den senaste veckan har varit fullspäckad och det känns som om jag bara skulle ha sprungit omkring hela tiden. Jag har varit så otroligt trött de här senaste veckorna. Därav tystnaden även här på bloggen.
Men nu ska jag försöka bättra mig!

Glad sommar på er!

En solig lördag vill man:

Spendera ute på sommarstugan, utan några som helst planer. Och njuta av M&M:s underbara mega-grill-måltider som räcker hela kvällen.
Eller sitta på en terrass vid hamnen i sommarstaden tillsammans med flickorna.

Jag kommer inte att göra någondera idag. Men förhoppningsvis kommer jag i alla fall att få äta lite glass med några andra flickor om en stund. Och sen får vi se vad som händer, det är det sköna med att inte ha några planer.

Ikväll blir det hockey

Jag förstår inte vart tiden flyger iväg.
Sen någon gång när jag har tid ska jag skriva om hur det var i utlandet, och kanske något om fredagens vårbal.

Men nu blir det hockey! Ska bara släpa mig till studentbyn först.
Hoppas jag klarar hela kvällen idag.
Harmar så att jag inte kunde se hela ESC-finalen i går. (Och vem sa att det var okej att det där bidraget vann?)

Jag är tillbaka i landet igen.
Det var en/två fantastisk(a) resa(or)!!!
Allt gick nästan bra och vad jag vet är de flesta fortfarande vid liv (mer eller mindre).

Nu ska man bara försöka anpassa sig till vardagen.

Hejdå en stund

Tidigt, tidigt imorgon sätter jag mig på tåget mot Ryssland.
För att lite senare resa vidare till Sverige.
Så det blir en liten paus på uppdateringen, men det förra inlägget blev ju ganska långt så ni borde ha någonting att läsa under tiden.

Vappen

Vappen tjuvstartades med akademisk mölkky på fredagen.

Och kvällen slutade lite suddigt med en snygg (?) hatt på en snygg (?) brud...
Nästa morgon var det picknick.
Solen sken och det var varmt.
Tills det blev kallt och började hagla...
Senare på kvällen bar det av till Vårdberget för att lyssna på skönsjungande grabbar.
Därifrån blev det nu tyvärr inga bilder eftersom jag var lite upptagen med att vakta några fanor.
Men om ni klickar på rubriken kan ni försöka hitta mig.
Från Vårdberget bar det av mot Kåren för en liten middag och lite mer sjungande.

Sen blev det eftersläpp.
Men tyvärr var det alltför högt ljud och min feelis försvann.
Så eftersom jag redan sett/hört Das Dunderhonung två gånger på 3 månader bestämde jag mig för att söka mig vidare ut i natten.

Jag skulle bara stanna en liten stund...
men sen var kl. plötsligt 6 och det började ljusna ute.
Så då går man förståss vidare till en efterfest för att sjunga singstar och se på sändningen från Vårdberget.
Tills klockan blir 10 och alla har somnat.
Då går man hem för att byta till halare och sluter ögonen en stund innan det bär av på picknick igen.
Här tog min energi slut så det finns inga bilder mer.
Men det var kallt och sängen lockade, så ganska snabbt sökte man sig hemåt igen.
Tills det blev kväll och dags för lite Gilmore Girls i gott sällskap.

Tack allesammans för en underbar helg!

Om det är nån som vill att jag tar bort nån bild så säg bara till!

Glada Vappen

Glada Vappen till er alla!

Känns lite underligt att inte ha de bästaste här i år, men jag hoppas ni har det bra där ni är!

Själv har jag ingen aning om någonting, det enda jag vet är att jag ska sjunga på Kåren nåt tag.
Sen får vi se vilken fest jag invaderar.

Men nu blir det picknick.
Jag vinkar från vårdberget ikväll...
(Jag kommer att ha en vit mössa på)


Klicka på rubriken för att komma i rätt stämning..

Påsken

Före vi kan börja med den här helgen så måste vi ju avverka föregående helg. Så här kommer nu påsken i snabbtakt.

• Det tog 7 timmar för mig att komma till stugan, en resa som annars tar ca. 2, 5
• Det tog ca. 5 min före M kallade mig för Kines första gången
• Det tog ca. 40 min. före han första gången frågar om jag har hittat en svinfarmare åt mig.
• Det blev lite av ett arbetsläger (varför ska männen få sköta maskinerna medan vi kvinnor för göra allt det tunga arbetet med att bära ner alla stockarna till stranden?)

• Jag kunde åter konstatera att jag är för snäll, och familjen höll med.
• Jag fick en föreläsning om att det är en bra egenskap att vara snäll.
• Tydligen lönar det sig ibland att vara snäll, en tur in till "Lovisa city" och förutom att jag får all maten betald så har jag plötsligt:
  
• en ny hatt
• nya gummistövlar (rosa med vita prickar)
• en ny skjorta
  
• årets första lösglass
• Det blev en roadtrip genom halva östnyland, och ett besök hos M:s krut-mormor
• Jag har smakat på både rökt skinka, får och skinkpaj och kan igen konstatera att jag inte gillar kött.
• Blåsippan (och vitsippan) ute i backarna står
• Mina fräknar börjar vakna
• Jag fick inte ett enda kinderägg...
  

Nyt on huono olo...
...väsyttää...

Tillbaka

Har sedvanligt spenderat påsken i en liten stuga på en nästan öde ö.
Utan sådana nymodigheter som internet eller rinnande vatten.
Det var skönt, jag tror det var vad jag behövde.
Men det är nog skönt att var tillbaka igen, att få sova en natt utan att störas av snarkningskören, att få ta sig en dusch och att förhoppningsvis få träffa alla härliga människor imorgon.
Nu känns det som om livet är bra igen.

M A Numminen

M A Numminen ska bli hedersdoktor i sociologi vid Åbo Akademi.

Jag tror jag måst gå dit för att se honom stå där med sina solglasögon och säga Taaaiack.

Klänningen

Jag fick just ett mail som var riktat till "Damen med den vackra klänningen"
Det gör mig glad :)

Fast bättre skulle det ju ha varit om mailet skulle ha varit riktat till "Den vackra damen med den vackra klänningen" Höh höh. (törthets humor när den är som sämst)
Nim. Häxan

Hjärnan är mos

Jag tror jag har tänkt för mycket igår och idag.
Att tänka känns som att knåda en alltför stor bulladeg. Men jag tror inte resultatet blir lika bra.

Det handlar kanske dels om vad jag skrev om igår.
Det är kanske dels det här med valet, att försöka gräva fram den där kunskapen som borde finnas kvar någonstans från samhällsläran i gymnasiet. Och att lyssna på allt tal som följer.
Sen hjälper det inte att man satt på 4 timmars kandseminarium och ännu en gästföreläsning om tortyr. Fast den var jätteintressant.
Men nu har man hört och sett så mycket hemskt att man inte vill tänka alls.

Bara att försöka skriva några sidor temauppsats då.

Jag kan inte säga att jag är bra på det här med politik.
Det är väl en motreaktion mot att bli bombarderad av politik snack hemifrån.
Men jag anser att alla skall rösta. Man ska vara tacksam för att vi har den möjligheten och man ska också utnyttja den.

Så jag kan inte säga så mycket om det som pågår, men det här är väl ganska hemskt!?
Vilken förändring. Det känns lite som om historien upprepar sig med språkstrider och liknande.
Tur så gäller det här bara i fyra år. Få se hur det går.

Jag brukar tycka att valvakor är bland det tråkigaste som finns, men den här gången har det ju varit ganska intressant att följa med. Fast mest intressant är det nästan att följa med kommentarerna på facebook.

Nu ska jag sluta tala om sådant som jag inte vet något om.

När jag blir stor

Jag träffade en del bekanta från förr igår, däribland lärare från gymnasiet; men också personer jag aldrig träffat förut. Gemensamt för dem alla var att fråga hur jag trivdes, hur studierna går och vad jag kommer att bli. Helt vanliga frågor som man brukar ställa någon man träffar första gången eller någon man inte sett på en tid. Särskilt i sammanhang som dessa. Men jag har alltid lika svårt att svara på de här frågorna.
Jag vet inte!
Men så kan jag ju inte säga, för jag är ju den där duktiga personen som vet vad jag vill bli, som har en plan för livet. Som kommer att studera klart på utsatt tid (om inte ännu snabbare) och genast hitta ett jobb som jag trivs med.
Men så är ju inte fallet. Jag vet inte riktigt varför jag studerar det jag gör, jag vet inte vad jag vill bli "när jag blir stor". Med den här takten kommer jag inte att bli klar i tid, och jag vet inte om jag vill bli det heller, för vad ska jag göra sen? Det är ju meningen att jag ska veta vad jag vill göra, vad jag vill ägna resten av mitt liv med. Ett uttryck som jag för övrigt hatar! Varför måste man bestämma vad man vill göra resten av sitt liv? Vem kan veta vad den vill göra om 5, 10 eller ens 1 år? Varför måste man bestämma sig för något och syssla med det i resten av sitt liv. Usch och fy! Det vill jag verkligen inte. Jag vill kunna ändra mig, testa på saker, byta riktning, börja om från början. Men så verkar det inte fungera.

Men jag ler och svarar att jag trivs utmärkt i min studiestad (vilket jag gör) att jag trivs väldigt bra med mina studier (och inte har jag så mycket att klaga på dem heller, men det beror kanske främst på alla underbara människor jag studerar med), att jag inte är riktigt säker på vad jag ska bli när jag blir klar ännu, "det finns ju så mycket intressant" (vilket nog också är sant) men att jag hade en idé om att börja undervisa, eller jobba inom turismbranschen på något sätt. Och hur det går med studierna? Ja, just nu går det kanske lite långsammare, men under sommaren ska jag nog arbeta flitigt. Vilket brukar leda till att personen som ställt alla frågorna, skrattar igenkännande och säger att de inte heller blev klara på 5 år och att man måste ta det lite lugnt ibland och leva livet också, för det är en så viktig del av studietiden. Och jo jag håller med, men jag blir ändå illa till mods, för jag ska ju inte vara sådan. Jag ska ju vara den där duktige.

Och sen kommer den värsta frågan av alla, den som får paniken att krypa upp för ryggraden: Vad brinner du för? (ofta följt av "du kan säkert svara på den här frågan" ifall det är fler personer närvarande)
Jag har inte den minsta aning om vad jag brinner för. Jag vet inte varför jag valt att studera just det jag gör. Jag vet inte vad det är som gör att hjärtat dunkar lite extra. Kanske jag inte har hittat det ännu, men borde det inte vara dags snart? Jag kan ju inte erkänna att jag just nu inte har någon motivation över huvudtaget. Så jag stammar fram något om att jag tycker om att hjälpa folk, inspirera folk och se hur människor trivs.
För när jag ca. kl. 2 på natten försöker komma på ett bra svar så kommer jag fram till att jag är glad när jag får träffa trevliga människor, när jag kan bota någons huvudvärk med att lösa upp deras stela ryggmuskler, när jag står i baren och serverar öl eller när jag bjuder mina vänner på en kaka som jag bakat.

Så vad ska jag bli "när jag blir stor"? En massör eller en ägare till en sliskig kvarterskrog? Vad gör jag då här?

Suck

Om man ser ut genom fönstret eller läser väderleksrapporten verkar det som om det här är en dag då man absolut inte ska sitta hemma och tycka synd om sig själv.
Så jag antar att jag får rycka upp mig lite.

Och skjuta upp skolarbetet ännu lite till....
Men Sture tyckte ju det var helt okej att ta det lugnt ibland.

Les Misérables

På onsdagen var jag äntligen på Les Mis.
Fantastisk!
Rekomenderar att ni ser den om ni har möjlighet. Jag skulle bra kunna se den på nytt.
Fast jag är fortfarande lite sur på att det alltid är den blonda som får mannen. :p

The Sopranos

Jag gjorde mitt första kvartettuppträdande igår.
Historikerna invigde sin årsfestvecka med cocktail-party och körens styrelse hade blivit tillfrågade om vi kunde ställa upp med en liten programpunkt.
Så snabbt försökte vi skrapa ihop en kvartett, resultatet blev en styssetrio och en "inhyrd II-alt" eller ja egentligen är vi ju alla sopraner, därav det väldigt finurliga namnet...
Riktigt fantastiskt gick det ju inte, men ganska bra om man tänker på att vi inte alla sjöng våra egna stämmor och vi bara hade hunnit öva två gånger!

Sen lyckades vi dessutom vinna ett pris i lotteriet trots att vi inte hade köpt någon lott. En flaska chokolikör fick vi. Och då måste man ju smaka. Helt god för att vara likör, men det räckte nog med ett litet glas...

Äntligen!

Jag hade bestämt att jag inte skulle skriva ett blogginlägg före jag hade skickat in hemtenten i GT-kursen. Men nu är den äntligen skriven och inskickad! Hoppas den blir godkänd också... Som tur klarade jag internet testet med två poäng över gränsen så jag behöver inte ta om det!

Det har hänt en massa roligt sen jag senast skrev, men för att någon ska orka läsa igenom allt så måst jag nog dela upp det i flera inlägg.

Kan i alla fall säga att det var ett bra beslut att gå ut förra onsdagen. Mindre lyckat beslut var det att bejaka sina vårkänslor och klä sig i kjol och klackskor. Pojkarna tyckte jag var så fint klädd att jag nog inte hade kommit hemifrån, utan de fick för sig att jag hade varit på date. Vilket ledde till att de inte pratade om något annat än mitt dating-liv och vem "den lycklige" var. Och att "skriva" har tydligen blivit kodord för just att gå på date.

Nu ska jag belöna mig själv för att jag varit så duktig och njuta av det sista av "äppelpaj och vaniljsås-på burk"

Duktiga jag!

Jess!
Jag har skrivit 3 av 7 uppgifter i den här förbaskade GT kursen! (Eller i alla fall är de nästan klara)
Jag är så stolt över mig själv! Det här skall belönas med glass, The Capital Beat på Svenska talande klubben och sen ska jag ännu gå en sväng för att trakassera BD:arna efter deras övning. Det tycker jag att jag är värd.
Och det som gör saken ännu bättre är att jag hade bestämt mig för att tvinga mig själv att skriva minst 2 uppgifter men eftersom det gick relativt smärtfritt den här gången så skrev jag en till. Borde nästan förtjäna två portioner glass.

Dessutom hamnade jag av misstag på Hullut Päivät idag. Huh, det var Hullut. Men jag överlevde och köpte dessutom ingenting. Helt tomhänt kom jag ändå inte hem, nu har jag äntligen en ny jacka som jag har väntat på i över ett år. Och 10€ rabatt fick jag för att den saknade två knappar. Tur att jag har begåvats med kunskapen att sy knappar. (Det roliga är att jag ändå hade tänkt byta knapparna i jackan så jag fick rabatt för ingenting)

Jag hade tänkt skriva ett kort inlägg, men tydligen har jag "skriva-långt-om-ingenting-mode" på fortfarande.

"Solen skiner, himlen är blå...

Tänk vad härligt att leva då..."
Hittills har jag haft en riktigt bra dag. Vågar nästan inte tänka på det för att inte jinxa det. Dagen är ju inte slut ännu. Men å andra sidan är det tisdagseftermiddag/kväll så det borde ju inte bli sämre.
Hoppas!
Har i alla fall fått ganska mycket gjort, trots att "To Do-listan" fortfarande är lång...
Nu har jag plöjt igenom hela GT-boken. Så nu är det bara testet och essäerna kvar. Problemet är att jag inte kommer ihåg ett jota av vad jag har läst.
Nåja det är morgondagens problem.
Soliga kramar till er!

Mer bilder

Nu när jag för en gångs skull lyckats sätta in några bilder här så kan jag ju lika bra fortsätta.
Först några bilder från Bollywood-sitzen på onsdagen. Tyvärr blev de flesta alldeles suddiga (min kamera är inte den bästa, och inte fotografen heller) men på de här borde man ändå se något.

Min outfit.

Mr. G var nöjd.
En stund efter det här gick han och Jan för att röka och som straff måste de dansa inför alla. Det var nog det bästa på hela sitzen.
Maten var god.
Vid något skede spårade sitzen ut till ett massagekalas. Men vad kunde man förvänta sig...?

Teinikuvan

Sen några bilder från RÅA. Det var nog värt att skippa dansträningen. Men fredagen var bättre än lördagen, vet inte om det berodde på att det var mer min musiksmak på fredagen, på att man var trött eller på att jag lyckades tappa bort alla människor hela tiden. Och de jag hade kommit dit för att träffa dök aldrig upp. Typsikt...

Nightwish
Bon Jovi
AC/DC

Pampas Nationaldag

Nytt försök!

Det är alldeles omöjligt att berätta hur roligt vi hade det i Vasa, men en bild säger ju mer än tusen ord.

Glada människor

Vet inte om ni dansar eller har ett hemligt teckenspråk...

Är man sjuk så dricker man finrexin ur champagneglas medan andra dricker mousserande vin.

Mors lilla Olle....

Feelisen var på topp

"Och Ollis hoppar..."

Ps. Jag har äntligen kommit på hur man länkar från rubriken.

Bortförklaring...

Jag vet att jag är dålig på att sätta upp bilder hit.
Men idag gjorde jag ett gott försök.
Jag satte mig vid landets långsammaste dator (som befinner sig i Ekenäs just so you know) och skulle bara överföra några bilder från helgen. Det tog 10 minuter för datorn att hitta minneskortet, 15 minuter för den att öppna bildredigeringsprogrammet och 30 min fören alla bilder laddats upp. (Jag överdriver inte!)
Så när jag en timme och 45 minuter senare redigerat bilderna och börjar lägga upp dem så måste jag sluta för att hinna med tåget.
Och datorn kunde tydligen inte spara de färdig redigerade bilderna heller, så nu måste jag börja om från början.
Vet inte ens om jag hinner göra det före jag ska på keikka i kväll...

Bästa vänner

Jag har nog turen att ha de bästaste av vänner!
Sådana som kläcker ur sig de snällaste av ord just då när man behöver dem.
Sådana som säger att ens leende lyser upp ett helt rum. Just då när man inte alls känner för att le.
Sådana som förklarar varför det inte spelas dance hall på krogen med att "då skulle alla på dansgolvet bli så avundsjuka på dig"
Sådana som ringer och hör hur det är efter att ha läst det senaste blogginlägget.

Tack!

Igår var det så inte min dag!
Helst skulle jag ha velat krypa ner under täcket, gråta och hoppas att allting försvann.
Men jag bet i hop.
Och jag överlevde, trots att jag måste prata finska med tanten på polisstationen (väldigt bra finska om jag får säga det själv, tydligen måste jag vara förbannad och trött för att tala utmärkt finska).
Och min kväll blev nästan bra, trots att jag inte kan sjunga.
Fick veta att jag har ett leende som klyver mitt ansikte i tu (jag tror det var en komplimang) och lyser upp hela rummet.


Nu ska jag göra mig redo för Bollywood sitz. Ska försöka förvandla mig till en dansande skönhet direkt från filmduken. Men har inte rikitgt någon lust att festa idag. Kan hända att jag ändå skippar eftersläppet, den person jag vill se är ju ändå inte där.
Men vi får se.
Slut på flummet för idag.

I'm famous!

Jag hamnade hemhem för att söka reda på mitt borttappade pass (som jag fortfarande inte har hittat) Så inga bilder från veckoslutet ännu. Men om ni vill se mig kan ni ju alltid kika in här :)
Tack Kirre att du berätta :)

Tillbaks

Det har varit ganska lugnt här på sistone. Men när man har så sjukt i hela kroppen att man varken kan sova eller vara vaken, eller då man håller på att svimma på vägen från apoteket så har man inte riktigt någon ork att skriva något intressant.
Men nu är jag så gott som mitt "normala" jag igen och jag har återvänt från äventyren uppe i norr, så nu ska det börja hända något här så småningom.

Kaffekalas i trädgården

Igår på förmiddagen gick jag med min nybakade äppelpaj till min moster för att hälsa på.
Hon föreslog att vi skulle inleda säsongen och ta kaffepaus i trädgården.
Snöhögarna var fortfarande skyhöga men det hindrade inte oss.
Solen gassade på och satte man sig mot väggen och stängde ögonen kunde man bra tro att det var sommar. Man hörde till och med måsarna!
Och det rann störtfloder från stuprännorna. Härligt!

Vet inte hur jag alltid lyckas öda bort så mycket tid när jag är där och hälsar på. Jag kom hem 7 timmar senare och jag vet inte ens vad vi riktigt gjorde för att få tiden att gå. Men roligt var det i alla fall, tyvärr räcker det nästan fyra veckor tills jag får träffa henne igen.

Ingen show i år

Det där jag skrev i höstas om snyggaste moovsen i stan kan ni ju ta och glömma!
Igår på dansträningen kände jag mig som en trasdocka/bambi på hal is/ den ovigaste människan i världen. Och om det ändå bara skulle ha varit den här träningen men när de flesta andra träningar också är lika dana. När mammorna i gruppen klarar det bättre så känner man sig skit (inget illa mot mammorna då...)
Och till på köpet höll jag på att bli i Karis igår kväll när min chaufför hade glömt att han lovat hämta mig och farit på fest istället.
Nåja, man ska tänka positivt, jag har ändå lärt mig några nya moves och hittat några nya muskler, och än är terminen inte slut.
Men jag har bestämt att jag nog inte kan vara med på showen i år, dels för att jag inte kommer att hinna lära mig koreografin och dels för att jag kommer att vara borta närmare 50% av föreställningarna. Lite synd nog, det är ju så roligt att vara med. Men kanske bäst att inte skämma ut sig alltför mycket.

Men jag ska nog ändå försöka hinna och se på en föreställning!

Ps. I Love You

Det är nog en underbar film!
Förutom att den får mig att gråta som en baby och ge mig ett stort behov av att kramas, så får jag en längtan att resa till Irland med mina bästa vänner. Bo i en söt by ute på landet, gå långa promenader över fälten, sitta på en stenmur och skvallra, kanske rida lite och sitta på en pub och lyssna på irländsk musik. Ärligt talat så har jag den här längtan mest hela tiden, men den gör sig extra påmind just nu.
Förutom det så ger filmen mig också en otrolig lust att gå och shoppa. Speciellt en svart trenchcoat (som jag har sökt i över ett år) en klänning med bar rygg och ett (eller helst flera par) nya högklackade skor.

Hmm... kanske dags att börja spara på pengarna.

Lånade bilden härifrån