Igår var det så inte min dag!
Helst skulle jag ha velat krypa ner under täcket, gråta och hoppas att allting försvann.
Men jag bet i hop.
Och jag överlevde, trots att jag måste prata finska med tanten på polisstationen (väldigt bra finska om jag får säga det själv, tydligen måste jag vara förbannad och trött för att tala utmärkt finska).
Och min kväll blev nästan bra, trots att jag inte kan sjunga.
Fick veta att jag har ett leende som klyver mitt ansikte i tu (jag tror det var en komplimang) och lyser upp hela rummet.


Nu ska jag göra mig redo för Bollywood sitz. Ska försöka förvandla mig till en dansande skönhet direkt från filmduken. Men har inte rikitgt någon lust att festa idag. Kan hända att jag ändå skippar eftersläppet, den person jag vill se är ju ändå inte där.
Men vi får se.
Slut på flummet för idag.