lördag 29 januari 2011

Klockan är 05.00

Och jag har just kommit hem från sitzen. Egentligen borde det vara förbjudet att blogga den här tiden på dygnet, och med tanke på att jag har suttit och gäspat non stop de senaste timmarna så är det här antagligen inte alls någon bra idé.
Men de senaste timmarna har också varit så bisarra och underhållande att jag måste skriva ner det.
Sitzen var bra, (förstås satte sig Bellman bredvid mig) men folk började försvinna från eftersläppet ovanligt fort. Och eftersom det inte var så mycke hålligång mera, och jag för en gångs skull inte behövde jobba med någonting bestämde jag mig för att följa med två andra till en annan klubblokal. Det råkade sig så att en av dessa personer var den samma som jag följde hem för några veckor sedan och det råkade dessutom vara den samma klubblokalen som vi besökte den här gången. Det här är en lokal som jag annars aldrig besöker. Det som gjorde saken ännu underligare var att samma vasabo befann sig i klubblokalen som förra gången, vilket jag inte hade en aning om fören jag kom in.
I samma klubblokal befann sig även den jobbiga ålänningen. Så när han inte verkade fatta vinken att jag inte var det minsta intresserad av att tala med honom, så dissade jag honom bara kallt och gick och talade med vasabon istället. Ålänningen verkade fortfarande inte fatta vinken eftersom han en stund senare kom fram till oss där vi satt. Jag hade nämnt för vasabon att ålänningen var jobbig så när ålännigen närmade sig tyckte vasabon att han kunde hjälpa mig att föra fram budskapet.
Taktiken han använde var att vi låtsades vara ett par, och att vi hade varit tillsammans redan i två år. Jag har fortfarande svårt att fatta att ålänningen gick på det. Men situationen var fantastisk. Jag hade lite svårt att hålla mig i karaktären eftersom jag satte och darrade som ettt asplöv. Jag tror att det var en blandning av trötthet, kyla, tillbakahållet skratt och nervositet som gjorde att jag hade så svårt att slappna av. Vilket vasabon nog märkte och inte kunde låta bli att kommentera. Trots det spelade vasabon ut sin roll suveränt och höll en ca. 20 min föreläsning för ålänningen om hur man skulle bete sig om man ville ha en brud (och använde "vårt förhållande" som exempel). Och där satt jag i famnen på honom och visste inte hur jag skulle bete mig (jag som trodde jag var rätt så bra på att spela teater...) Jag förstod ingenting av vad ålänningen försökte förklara och jag tror inte vasabon heller gjorde det, men jag tror inte ålänningen kommer att störa mig nåt mer! (Kanske lite synd eftersom det var så underhållande att se hans reaktion, och lite synd måste jag nog tycka om honom också...)

Nu måste jag också komma på ett sätt att tacka vasabon på!

Inga kommentarer: